En annan form av fasta

http://en.wikipedia.org/wiki/Intermittent_fasting

Hur kan detta hjälpa dig?

Säg teoretiskt att du kan få de inflammationsreducerande effekterna av att fasta, samtidigt som du kan tillföra kroppen tillräckligt med näring för att prestera i din träning. Låter bra?

Kanske för bra för att vara sant, men varför inte ge det en chans? Tänk på att de livsmedel du får din näring ifrån även måste väljas med omsorg utifrån dess ej triggande effekt på inflammation.

Kanske funkar detta för dig, kanske inte, men man kan aldrig veta förrän man har testat.

Användbara länkar:

http://leangains.com/

http://www.bodyrecomposition.com/

Diet

Är det alltid ett uttryck för den överkokta broccoli man ”måste” trycka i sig för att gå ner några hekto i veckan, för att sedan svälla upp 4 kg på en helg där ”ätardagen” gick överstyr?

Såklart en överdrift, men kanske inte så långt från sanningen ändå.

Jag ser det kanske mer som ett uttryck och samlingsnamn för den matregim man håller, oavsett dess syfte.

För inte alltför längesedan sa man sig inte finna något samband mellan maten som intogs och inflammationsaktiviteten i kroppen (förenklat). Men många säger sig ha blivit bättre när de övergått till vegetarisk kost. En del tror att det beror på den nyttiga fettsyra-sammansättningen. En del föredrar medelhavskost där man finner mycket fisk och nyttiga oljor.

Är det maten man tillför som medför en positiv nedgång av inflammationsaktivitet, eller är det uteslutande av födoämnen som bidrar till detta?

Fastan

Ibland rekommenderas fasta under en kortare eller längre period. En del säger sig bli bättre av detta, men som oftast återkommer problemen när man börjar äta igen. Man skulle nu kunna se det som att inflammationsaktiviteten triggas igång igen av det födoämne/födoämnen man har en viss, eller stark, överkänslighet mot.

Jag själv tror att fasta tjänar sitt syfte som bäst när det används innan man utesluter ett födoämne ur sin dagliga kost. Annars kostar det mer än det smakar, så att säga. Din kropp går redan på högvarv och att då ta bort dess enda utomstående energikälla kommer att kosta på. Du kanske upplever en lättnad då eventuell smärta tonar ut i bakgrunden, och du kanske rentav känner dig pigg och euforisk. Detta är en naturlig reaktion från din kropp, men den kommer inte att vara och till slut kraschar systemet. Ok, nu kan ju fasta se väldigt olika ut från fall till fall, och förutsättningarna ändras men detta är ju ingen vetenskaplig skrift utan mer för nöjes skull.

Jag tror att om man vill kunna påverka med kosten handlar det om att både tillföra och eliminera.

Man bör tillföra tillräckligt med vitaminer, mineraler, nyttiga fettsyror och antioxidanter. Tänk även på att ta hand om magen, att dricka tillräckligt med vatten och att se till så att du får i dig tillräckligt med protein men inte i överdrivna mängder.

Man kan prova utesluta sädesprodukter, stora sockermängder, fläskkött, alkohol. Känner du att du reagerar på mejeriprodukter, prova skära ner eller eliminera dem helt. Glöm dock inte bort att täcka upp ditt kalciumbehov, då man också bör ha i åtanke att förebygga osteoporos.

Vad upplever DU som mest problematiskt med ditt tillstånd?

För egen del besväras jag mest av de tillfällen då jag inte kan prestera. Sen om det är pga smärta, stelhet eller trötthet spelar inte så stor roll.

Som oftast handlar det för mig om fysisk prestation, då jag själv valt att lägga större delar av mitt liv kring detta. Jag har ett fysiskt tungt jobb, jag har en hund med mycket energi, och jag kräver av mig själv att prestera bättre vid varje träningspass.

I verkligheten kommer jag:

*hamna i situationer på jobbet som gör riktigt ont i kroppen, men måste hitta ett nytt jobb om jag inte kan utföra dessa.

*känna mig totalt omotiverande för hunden, då orken som oftast ligger på botten och man kanske bara klarar det nödvändigaste.

*bli otroligt frustrerad över hur jag måste anpassa träningen och mig själv efter kroppens dagsform/veckoform/månadsform, som kan innebära allt från långa uppehåll till inflammationer och muskelförtvining.

Frustration är ett riktigt bra ord..

Hur ska man handskas med detta? Jag menar, det är inte bara en eller två negativa tankar som florerar.

Mycket beror på hur man är som person, vilka begränsningar man upplever, vilken miljö man befinner sig i, och som med allting annat yttrar det sig väldigt individuellt.

I min familj är vi begåvade med en stor mängd envishet som jag dragit nytta av, och fortfarande gör.

Jag hade även en kärlek till fysisk träning redan innan, och det har också hjälpt. Men det är en utmaning att motivera sig själv till att ”börja om från början” när hindren uppstår.

Jag tror det är viktigt att jobba på sig själv. Ingen annan människa upplever det du gör, vilket gör oss till unika varelser. Därför kan det vara viktigt att söka stöd i sin omgivning och inte bekräftelse. Med det menar jag att ingen kan förstå hur just du har det, än mindre om du är ”sjuk”. Söker du bekräftelse kommer du bara bli besviken, då ingen genuint kan bekräfta det du känner. Oftast uppbringar det bara att du lever i ditt tillstånd på alla plan, livet går dig förbi och du blir bitter.

Att söka stöd är naturligt, men det kräver att man vågar vara sårbar vilket inte är så naturligt för de flesta. Är man dessutom trött, har ont och känner sig allmänt mer utsatt kanske man är ännu mer försiktig med vem man visar sig sårbar hos.

En sak jag tror många missar är att utbilda sig själva. Den blinda tilltron till läkare och sjukvård är skrämmande ibland. Ingen är allsmäktig, kom ihåg det! Våga ifrågasätt och kräv så mycket information du bara kan, och inte bara den lilla foldern på väggen i korridoren.

Är du inte så hemma när det kommer till träning och kost är det ett bra tillfälle att börja sätta sig in i det nu. Det finns många böcker, och vill man inte att det ska kosta finns det en hel del information gratis över internet, bibliotek osv. Böcker att börja med:

Total stabilitetsträning – Joanne Elphinston

Idrottsnutrition - Asker Jeukendrup och Michael Gleeson

Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering - Jon Karlsson, Roland Thomeé, Lars Martinsson och Leif Swärd.

Böcker om anatomi, och även fysiologi för den delen, kan vara värda att lägga ner lite pengar på. Vad många kanske inte tänker på är att det inte bara handlar om att träna och röra på sig, det handlar även om hur du utför alla rörelser, även i vardagen. Har du någorlunda koll på grunden får du en mer klar bild över vad du bör sträva efter. Kroppen är smart, på många sätt. Har du exempelvis ont och under en längre tid kommer kroppen ge dig kompensationsrörelser som ger dig möjligheten att utföra rörelser som kan se naturliga ut för blotta ögat, men som i själva verket utförs felaktigt inuti kroppen. Snedbelastning, snedställningar med rörelseinskränkning kan bli en följd av detta. Även ”urkoppling” av muskelgrupper kan ske.

Det bästa är naturligtvis om du kan börja ett samarbete med någon som är kunnig, både inom träning och nutrition. På så sätt kan du skapa bättre förutsättningar för dig själv och din hälsa för framtiden. Om du bestämmer dig för att ta kontakt med någon var noga med att förklara hela situationen, alla bitar spelar roll. Se till att personen vet vad han/hon pratar om, de ska kunna vara tillräckligt professionella för att säga till om det övergår deras expertis när det kommer till just din situation. På så sätt har ingens tid gått till spillo.

Personer jag varmt rekommenderar;

Seth Ronland och Breeze fitness

Anders Bergström och NutriAnd

Tydligen riktigt exklusivt då uppskattningsvis endast 0,5% av Sveriges befolkning har det.

Jag fick mitt första skov vid 17-års ålder, idag är jag 25. Under dessa år har man skickats mellan olika instanser, läkare och sjukgymnaster, men slutar upp på samma ställe ändå; På egen hand och upp till halsen med NSAID-preparat som inte bromsar något sjukdomsförlopp alls.

Bloggen är för mig ett sätt att uppmärksamma att sjukvården i praktiken inte alls går till som det står på papperet. Kanske ingen nyhet, men ändå (ja ä int bitter ja intä).

Sen vill jag även försöka inspirera till att inte gå och gräva ner sig, det finns hopp även om det kanske inte lyser som starkast inom sjukvårdens väggar.

Det slog mig också att det finns en rad icke-farmakologiska metoder att pröva sig igenom, men som många kanske gör hemma på egen hand utan att kunna dela med sig till omvärlden. Jag har prövat några sätt, kanske kan det vara till intresse för någon att läsa om det här.

Träning är som dom säger; A och O

Detta är lika individuellt som för människor utan diagnosen Bechterews, vilken typ av träning man föredrar. Jag vill dock säga att all träning som bidrar till bibehållen eller ökad rörlighet är ett måste oavsett dess form.

Jag utövar styrketräning ,och i den mån det går viss konditionsträning. Jag kanske inte har de mest konventionella målen med min träning, som borde vara hälsan, rörlighet osv. Klart att de utgör mål i min träning, men det jag strävar mot är att en dag kunna tävla i Athletic fitness. Självklart vill jag göra detta under så hälsosamma premisser jag kan och har förutsättning för, men vill också förtydliga att sättet jag tränar på är riktat.

Jag vill även här i bloggen då och då ge uppmärksamhet till de människor runtomkring som inspirerar och motiverar mig till att inte ge upp, hålla hoppet vid liv, även om de många gånger oftast inte är medvetna om hur mycket de påverkar.