Idag fick jag veta vad som kommit fram vid senaste röntgen av bröstrygg som gjordes 30/3. Inga shiny corners.
Förstå mig rätt nu, detta är riktigt bra. Men vad innebär det, egentligen?
Ingenting.

Det kommer inte ändra smärtan, stelheten eller någonting alls.
Det kommer bli samma procedur som med höfterna; ingenting kommer att synas
på röntgen under väldigt lång tid. Reumatologen tror att du fiskar efter en sjukskrivning och frågar alltid efter om du jobbar eller inte. Efter du svarat "ja" hör dom inte mer. Att du har svårigheter att klara av ditt jobb, pga alla symptom och dess förvärring, tas inte in.

En dag, när du har varit tillräckligt besvärlig under tillräckligt lång tid, kommer dom skicka dig på röntgen igen. Denna gång visar det sig att du faktiskt inte har inbillat dig allt under alla dessa år. Dom ser nu hur mycket som är förstört.

Men ingenting händer för dom kan inte vara helt säkra på att du har rätt diagnos, och du får fortsätta med dina NSAID och sjukdomen får härja vidare.

Efter några år till ringer du till dom akut och säger att "det" har flyttat från höft till bröstrygg och att du nu har problem med andningen. Sköterskan säger att "min doktor" kommer ringa upp på eftermiddagen.
Dagen efter ringer en annan sköterska upp och ger mig rådet att ta mig till Läkargruppen i Örebro så att dom där kan lyssna på mina lungor. Jag påpekar att det inte sitter i mina lungor och att jag vill boka in en tid hos "dem", reumatologen. Sköterskan gör som doktorn säger, och fortsätter yrka på
att jag ska ta mig till Läkargruppen så att de kan lyssna på mina lungor. Jag påpekar att det är 8 mil till Örebro och att det inte finns möjlighet att ta mig dit i detta tillstånd. Med lite finare ord säger hon att jag får lösa situationen själv.

Inom en snar framtid ska jag in till reumatologen och där ska konstateras att jag "inte har" någon inflammationsaktivitet i bröst- och ländrygg. Att jag måste träna, och kanske slänger de in ett recept på något annat NSAID-preparat om jag har tur.

Fatta varför jag är så j*vla bitter på sjukvården..

Tack till Anna Lübeck som tog sig tid att kommentera föregående inlägg :)