Med tanke på ”upcoming events” har jag bestämt mig för att skala av lite dödvikt. Detta för att undvika alltför mycket barlast under studsande som kan uppstå när man försöker ”jogga” 5 km som ”Kapten Träben”.

Kapten Träben är ett av mina fysiska alteregon, och denne hamnar som nr 2 i ordningen. Första plats går till ”Tjurapan” - du har sjukt ont, men kan hantera kroppen så att det inte syns på rörelsemönstret. Koncentrationen är tokhög så ditt ansiktsuttryck ser ut som att du inte skrattat på 20 år. Otroligt lätt för missförstånd, du fattar inte varför folk är så otrevliga mot dig då du inte ser ditt eget minspel. Sen kommer ”Kapten Träben” - de flesta rörelser uppbringar smärta som hindrar dig på olika sätt. Efter ett tag, när man krånglat sig fram i detta tillstånd under dagen och inte vilat upp sig, kommer kroppen börja dra ihop muskler i ett krampliknande tillstånd. Minst sagt väldigt opraktiskt om man nu faktiskt måste röra på sig under dagen.”Kryckan” - mer sällan än ofta nuförtiden. Här måste du använda kryckor för att ta dig fram överhuvudtaget. Går ruskigt långsamt och inte så bra för oss med taskig koordination och kroppskontroll.

Den 19:e maj går Vårruset i Örebro, och tydligen är jag anmäld. Måste varit ett av mina mer svaga ögonblick. Och nej God damnit det blir inga chockrosa cykelbyxor med urtvättad ”grön” t-shirt till. Har jag otur kommer Kapten Träben att ge sig tillkänna inom 2 km, och det vill jag inte. Så därför måste jag lösa detta. Jag måste skaffa mig en större felmarginal. I detta fall handlar det om barlast.

Varför inte hålla bra form hela tiden istället?

Ja, vad är egentligen ”bra form”, och handlar det bara om ideal?

Detta är dagsformen, och bli inte skrämda av solbrännan nu.

Det här är på mig 57 kg fördelade över 164 cm mer eller mindre.

Jag känner mig knappast utmärglad men heller inte speciellt överviktig. Är detta bra form enligt mitt kroppsideal? Moahahhahah! Hahaha! *host, hack, host* nuff said..

Är det bra form för att springa/löpträna? Nej, det är för tungt för alla påverkade leder och muskler då de är mycket mer känsliga än hos en person utan exempelvis Bechterews. Tooo much jiggly but on tiny little sticks.

Är det här en bra form enligt mitt kroppsideal?

Anna Lübeck 165 cm, 64 kg

Absolut!

Men varför skalar jag inte bara av lite fett då? Borde vara så enkelt, eller ?

Först kan jag säga att tjejen är ynka 1 cm längre än mig, men väger 7 kg mer. Som ni ser är det inte speciellt mycket fett som utgör hennes vikt, inte heller hennes längd kan jag använda som ursäkt (darn). Nej, detta kallas kvalitativ muskelmassa.

Om jag skulle försöka efterlikna Annas muskeldefinition skulle jag troligtvis hamna på 48-49 kg, give or take. Vill bara klargöra att jag bara pratar om definition nu och inte alls om symmetri eller liknande. Att ta bort 7-8 kg från min lilla ram som den ser ut idag hade definitivt sett till att jag känt mig utmärglad, och knappast hade jag sett sund eller tränad ut. Jag har helt enkelt inte tillräckligt med kvalitativ muskelmassa för att underhålla mitt kroppsideal, och ser därför ingen mening med att ligga så lågt i fettprocent nu. Klart att jag har råd att ta bort nåt kg här och där, men som bekant styr inte viljan vart fettet tas någonstans ifrån.

Alla har vi våra fix idéer och komplex när det kommer till våra kroppar, och jag är definitivt inget undantag. När jag börjar försöka skala av lite fett, från exempelvis nuvarande tillstånd, kommer jag uppleva det som att fettdepåerna blir mer påtagliga. Finns ett skäl till varför det kallas depåer. Det här framkallar tydligen något ångestliknande tillstånd hos mig, där jag även får känslor av panik och otillräcklighet. Detta kallar jag ”dark zone”. I denna blir jag så extremt påmind hela tiden om hur mycket jag vill prestera med min träning, men inte kan. Är det då rättvist mot mig själv att sätta mig i det tillståndet om jag inte behöver? Botemedlet är ju mer muskelmassa, men sånt tar som bekant tid att bygga upp, och ännu mer tid om du inte kan träna så regelbundet eller så tungt som krävs.

Inte mycket till symmetri heller, av förklarliga skäl antar jag.

Jag tycker det borde räcka med 1,5 kg för att fortsätta hålla mig jämnrund men lätta på belastningen. Men denna vikt kan jag ju reglera via vätska och mat i kroppen för dagen. Så det stämmer ju inte riktigt helt med verkligheten att säga så. Det måste vara fettvikt för att göra nytta, och det är inte så simpelt som det låter.